Redaktörer

Jan Jonsson 0703-504981

Jan Kronberg 0703-100472

 

 En sammanställning ur boken Det Röda Mölndal med kompletteringar

Vänsterpartiet Mölndal

Här finns vi

Mölndals gatunamn

Gamla torget i Mölndal på

1880-talet.

Boken Röda Mölndal

August Palm i Mölndal

Storstrejken 1909

Hungerrevolten 1917

Mölndals Folkets Park

Barndom från 20-talet

Krokslätts Folkets Hus

Forsåkersstrejken 1932

AIF idrottsrörelse på 30-talet

Hjälp till Spaniens folk

Polisrazzian 1940

Flyktingar undan fascismen

Leningradsbarn

Transportförbud /censur

Rekordvalet 1946

Rut Adler / Lindome

Historieprojektet 1980-82

Se scener från Livet i Kvarnbyn

 

Pappersbruket Papyrus en historik

 

 

Folkets historia Det Röda Mölndal har avslöjat hemliga dokument om polisrazzian mot stadsbiblioteket och Mölndalskommunisterna 1940 och att 667 Möln-dalsbor var registrerade som politiskt radikala. Detta har uppmärksam-mats av Mölndals-Posten i artikeln. 

Polisen registrerade kommunister i Mölndal

Läs på pdf-fil:  Säkerhetskommissionens betänkande

 

 

 

Bakgrundsbilden på sidorna är från fallen i Mölndals Kvarnby där arbetarrörelsen i Mölndal har sina historiska rötter.

 

 

 

Läs mer

Välkommen till Folkets historia - Det röda Mölndal, en virtuell minnesplats för politisk och social historia från Mölndal - Gör ett besök i vår lokala länksamling - Vi önskar alla besökare ett återbesök. Har du synpunkter kontakta oss.

 

1:a maj demonstration på 50-talet. Kvarnbygatan ungefär där Mölndals Bro i dag är byggd.

Mölndal består av tre kommundelar, Mölndals gamla stad, Kållered och Lindome.

Samtliga har sin unika historia. Området kring Mölndalsfallen är viktigt för att förstå den industriella  utvecklingen som kom att bli mycket stark. Mölndalsfallen hade sedan länge varit betydelsefull för kvarn-arna och för laxfisket.

Kraften från fallen kom under 1800-talet att utgöra grunden för industrietableringarna. Dessa industrier var bland annat bomullsspinnerier, pappersbruk, kritkvarn, oljeslageri och väveri. Arbetarnas villkor var hårda. De starka männen - industrialisterna kom ofta från utlandet. De var anhängare av frihandel och liberalism. Motkraften som under stora svårigheter kom att växa fram kallade sig arbetarrörelsen. Ur denna växte det fram olika partier och andra rörelser såsom fackföreningar, kooperationen, nykterhets- och hyresgäströrelsen.

Med denna sida vill vi stimulera till att forska "där du står". Mycket av den politiska och sociala historien håller på att försvinna genom att de som kan berätta dör eller försvinner in i glömskans dimma. Vi tar gärna emot uppslag, texter och bilder som skildrar olika sidor av arbetarrörelsens och den sociala historien från Mölndal för att vidareutveckla denna sida.

 

Skriften "Det Röda Mölndal - Del 1" kom ut 1982. Den skildrar utvecklingen fram till 1939 och presenteras på kommande sidor. Del 2 planeras att komma ut i framtiden. Vi kan redan nu presentera fragment ur kommande skrift, som är under arbete. På hemsidan börjar detta med Polisrazzian 1940.

 


 

Korta fakta ur partiets historia:
1917
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti bildas efter en utbrytning ur socialdemokraterna. Partiledare: Zeth Höglund 1917 - 1924

1921
Namnbyte till Sveriges kommunistiska parti, SKP, som ansluts till Kommunistiska internationalen Komintern. Vänstersocialister utesluts.

1924
Partisplittring. Höglundfalangen lämnar partiet. Partiledare: Karl Kilbom 1924 - 1929

1929
Partisplittring. Majoriteten med Karl Kilbom utesluts ur Komintern, och bildar senare
socialistiska partiet. Partiledare; Sven Linderot 1929 -1951, Hilding Hagberg 1951 - 1964

1967
SKP byter namn till vänsterpartiet kommunisterna, vpk. De sk. maoisterna bryter sig ur och bildar KFML. Partiledare: C H Hermansson 1964 - 1975

1977
De sovjettrogna bryter sig ur och bildar apk. Partiledare: Lars Werner 1975 - 1993

1990
Vpk byter namn till vänsterpartiet. Partiledare; Lars Werner 1975 - 1993,
Gudrun Schyman 1993 - 2003, Ulla Hoffmann 2003 - 2004, Lars Ohly, 2004 -

Vänsterpartiet grundades 1917 under namnet Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, SSV, genom en utbrytning från socialdemokraterna. De första fyra åren fanns ingen partiledare, men partisekreterare var Fredrik Ström. Sedan slutet av 1980-talet har partiet utvecklats till ett allmänt vänsterparti. 1990 försvann "kommunisterna" ur dåvarande namnet vänsterpartiet kommunisterna, vpk. I nuvarande partiprogram står att partiets ideologiska bas är socialismen. Starkaste fäste Fagersta, (58,3%). Bästa valresultatet någonsin var 12,0% 1998. Sämsta valresultatet var 4,5% 1991.

 

 
2016-12-23

 

Har du synpunkter om sidan - skriv och vi svarar.

Ditt namn:

Din e-post:

Meddelande: