|
Transportförbud/censur
Under tre år 1940 - 1943 hade kommunistiska tidningar transportförbud. De fick inte delas ut av posten, transporteras på tåg, spårvagn eller på sådana motorfordon som gick i regelbunden linjetrafik. Nio skribenter på dessa tidningar fick fängelse för vad de skrivit. Tidningen Norrskensflamman brändes ner och fem personer omkom. Det var även ytterligare en tidning - Göteborgs handels- och sjöfartstidning (liberal) - som också drabbades av inskränkningar och pressfrihet.
Thore Eliasson berättar: Gustav Eliasson, som hade huvudansvaret för distributionen, togs av en spårvagnskonduktör. Denna fick tag på en fotpatrullerande polis vid ändhållplatsen vid Mölndals Bro. Konduktören sa att "denna man transporterar transportförbjuden tidning". Polismannen svarade "har vi sådant i Sverige" och gick vidare. Faktum var att konduktörer och poliser ibland kom in till partilokalen, där tidningen packades om, för att fråga efter överblivna nummer. Behovet av nyheter bl. a. från kriget var stort.
Mölndal var indelat i 20 distrikt där olika partimedlemmar hade ansvar för utdelningen. Denna tog ca. 2-3 timmar per dag efter arbetets slut. Någon ersättning utgick inte. Prenumerationen kostade 50 öre per vecka och betalades till den som delade ut tidningen. Till exempel i Halmstad cyklades tidningen ut. Detta skedde i form av en stafett.
Källa: Ej tidigare publicerat material. Kronberg & Meuller, ur Arbetar-Tidnigen. Källa: Webbsidan, Om motstånd och kollaboration - Sverige under 30- och 40-talen <Tidningarna i Sverige under andra världskriget. Innehåller även om arbetslägren>
|